Vi är nu uppackade och installerade i vårt nya hem. Vi struttar runt här och påminner oss själva om hur lyckligt lottade vi är som får vara med om denna resa. Vi säger allt som oftast att vi är nog är lite tokiga .. Kan man ha det så här bra?

Men vi gillar det och älskar att upptäcka och lära oss nya saker varje dag.

'

 

                       

 

  Jag har alltid trott på att man ska följa sina drömmar. Många gånger har jag fått höra att det är inte alla som har den möjligheten att kunna göra det. Men att följa drömmar är att ta små små steg i taget. Man behöver inte åka till månen eller bestiga Mount Everest. Tar man för stora steg i taget tappar man oftast balansen och faller platt pladask och blir liggande besviken och hör tankar i huvudet som – jag visste väl att det var omöjligt och att det inte skulle gå.

Precis som att lära sig gå, simma och cykla gäller det att ta små steg i taget. Man kan inte få allt man vill på en gång och det är det som är vägen till drömmarna.. själva resan dit.

Givetvis har vi alla olika drömmar och mål i livet. Saker som jag drömmer om kanske är nonsens för andra. Så fortsätt att drömma om just dina saker och gör det på ditt vis, låt inte andra styra dig. Drömma är gratis, så dröm på!

Vi har nu bott här i Portugal i en månad. Annorlunda på många vis, det mesta åt det positiva hållet. Mycket är likt Spanien men oj så mycket fattigare. Här tar man inte saker för givet. Det finns inte pengar till allt, som tex att renovera gator och hus.

Så här fint fick vi ett litet hål lagat på vår väg nu i veckan...

'

 

 

 

'Precis som när vi kom till Spanien så har det varit några gupp att övervinna. Jag är så glad att jag får ha min Mikael med mig på denna resa, för när man sitter i möte efter möte med jurister, mäklare, notarier, bankmän mm mm så gäller det att man har någon att hålla i handen, här märker man hur enkelt och strukturerat vi har det i Sverige.

I dessa lägen märker man verkligen vad man har fått med sig från sin uppväxt och kulturella skillnader. Så här gäller det att öppna sina sinnen och försöka anpassa sig, inte alltid lätt men här kör jag mantrat som jag absolut inte vill fastna i...   - Finns det svenskt kaffe på hotellet, från Sällskapsresan filmen. Det är så lätt att fastna i att det jag är van vid är det bästa och alla andra sätt bör ratas. Nu är det faktiskt så att många gånger är ”vårt” sätt effektivt och bra men att utsätta sig och sina värderingar för andras sätt att se det hela är både nyttigt och lärorikt.

Vi kan ta några exempel.

Att ta för givet!

Allt är inte som i Sverige!

Eftersom jag nu skriver så mycket så fick jag en sån fin julklapp av tomten. En ny fin dator! Jag öppnade den, fick hjälp men all installation som behövdes och skulle börja skriva... det var då jag upptäckte att tomteverkstaden måste ha legat utanför Sverige, eftersom min dator saknar ÅÄÖ...

 Ännu en utmaning och få hjärnan att jobba lite mer, det är nu fixat (tack Mattias) och jag skriver som vanligt igen. Bra att behöva tänka efter lite ibland så att inte allt går på vana.

Krångliga saker.

Din bankman är din livlina i mycket här i Portugal och så även i Spanien. Ska du tex skaffa ett visakort så måste du pratar  öga mot öga med DIN bankman, Ska du skriva in dig på sjukhuset så måste de veta vem din Bankman är.. ska du lösa in en check ( ja man använder det här fortfarande) så måste den som ska lösa in den ringa DIN bankman för att kolla att han kan gå i god för att du är du... ( han har många att hålla reda på den stackaren)

För att genomföra köp av tex en fastighet så måste du ha en jurist som hjälper dig med det, annars inget köp.

Tex så går det inte att handla med utländska kort på det flesta affärer, då deras teknik inte hunnit med i utvecklingen.

Annorlunda saker..

Hus konstruktioner.. uppvuxen med en pappa som kunde allt vad som gällde hus och byggnationer så får man här en del funderingar. Vi har ett stort hus på två våningar men inte en enda ventilation.

De flesta av oss vet ju vikten av att ha självdrag och bra ventilation i huset. Det första vi gjorde när vi kom hit var att kontakta en byggnadsfirma för att få hjälp med detta. Byggmästaren kom hit och jag förklarade vårt ” problem”  Han tittade på mig och sa – men ni har ju fönster.. öppna dem! Han förklarade sedan att här i Portugal gör man allt för att stänga ute värmen och ville vi ha ventiler så skulle det innebära att vårt hus skulle bli varmare.. Vi har nu anlitat honom i varje fall och tar risken med den temphöjningen. Här vägrar jag att anpassa mig till deras standard.

Syn på husdjur.

Här i Portugal har man inte hundar och katter för att mysa med. Man har de inneboende på sin tomt, många hemlösa hundar tas om hand, de ger dem ett halsband, de får mat och vatten varje dag men de har dem inte inlåsta i hemmet, de kommer och går som de vill och vaktar tomten till de som tar hand om dem. Nu när vi tar våra promenader så har vi alltid någon liten rackare som går med oss.

 

Nästan alla våra grannar har hundar, första dagarna tänkte jag att detta kunde bli ett problem, men icke, detta har blivit en del av vardagen och charmen i området. Ett visst skall när någon kommer hem, man vet när det är matdags, när posten kommer och framför allt hör man om det kommer någon som inte hör hemma i området. Så dessa hundar tillhör nu vårt vardagsliv här och det som vi trodde kunde bli ett problem är nu helt normalt, tror dock tyvärr inte att jag skulle tänkt samma tanke i Sverige. Men som sagt nu är det jag som flyttat hit och då får jag anpassa mig.

Och jag är väldigt glad att jag slipper se hundar sitta i fina handväskor, som om de inte hade fått fyra ben att gå med. Och att vakna av att tuppen säger att det är morgon är underbart, dock förstår han nog inte att kl 5 är lite väl tidigt för att gå upp. 

Språket.

Jag trodde att Spanska och Portugisiska skulle likna varandra mer. Ack så fel jag hade. Att lära sig spanska tyckte jag var en rätt så lätt uppgift, men att ta mig an portugisiskan känns som ett oövervinnerligt problem. När man hör folket här prata så tycker jag att det låter mer åt ryska hållet än spanska. Många här pratar engelska men långt ifrån alla. Men med tecken och kroppsspråk kommer man långt och lägger man dit till skratt och glädje så kommer man ännu längre.

Skapa kontakter.

Igår var jag till en frisör för första gången här i vår lilla hemstad.

Jag travade in till en som såg bra och lovande ut. Tänkte i mitt stilla sinne att kan jag så mycket engelska så jag verkligen kan förklara exakt hur jag vill ha det? Det blev aldrig något problem kan jag säga så här i efterhand. Vår konversation under tiden jag var där var följande.

Jag - Você fala Inglês?

Frisören . - Não!

Jag – Ok

Jag blev klippt men hon frågade aldrig hur jag ville ha det.. Det ser ok ut, men klipper nog till det lite själv, så det blir på mitt vis.

'

 

 

 

Idag ska jag till Optikern, så vi får väl SE hur det går och hur min syn kommer att bli efter det besöket.

Vänliga människor.

Oj så många leenden vi mött under denna månad. Önskar att de som flyttar ( flyr) till Sverige kunde möta lika många.

Här blir man sedd, möter man någon så hälsar de, gammal som ung. De stannar upp och pratar med en i affärerna och står man och letar efter något i mataffären så kommer det alltid fram någon och frågar om man behöver hjälp för att hitta det man letar efter.

För några dagar sedan var vi till ett litet krukmakeri precis här där vi bor. Vi behövde köpa några stora krukor till trädgården. Otroligt billigt här då Portugal är kända för din fina lerjord, se nedan då jag planterade lite ute i trädgården häromdagen.

          '

Det är härifrån som den fina populära serien Gerbera kommer ifrån tex.

'

 Den kvinnliga ägaren av krukmakeriet hjälpte oss för att finna ut vad som skulle passa oss bäst, efter ett tag sa hon att hon skulle ropa på sin man, han kom ner från deras lägenhet en trappa upp. Han tog i hand, kindpussades och presenterade sig. Efter ett tag så frågade han om vi tyckte om honung. Så klart sa vi. Hans fru hämtade då massor av olika honungsburkar och han berättade då att honung var hans passion och stora dröm i livet..

Han berättade om hur han arrenderade mark runt om på kusten och uppe i bergen för att få så många olika smaker som möjligt.Efter ett trevligt samtal och en massa honung i våra munnar, så fick vi med oss hem en stor burk som gåva.  Vi fick en burk med smaker av lavendel och mandelblom. Generösa människor som tar sig tid och bara är sig själva. De levde sin dröm på sitt vis. Hårt jobb och inte flärdfullt alls, men de gjorde det som var deras dröm.

 Ser du på ”Familjer på äventyr” på SVT?

Det gör jag.

Intressant och spännande. Många olika drömmar finns det. Många har reagerat på att barnen protesterat och inte vill lämna det de har hemma. Förhoppningsvis har de föräldrar som vet var de ger sig in på. I backspegeln så kan nog de flesta som varit med på äventyr som barn lägga till det till erfarenhet och upplevelselistan på ett positivt sätt och se tillbaka på det sedan när de blir vuxna. Och det gäller ju vilka äventyr som helst, stora som små.

Så tro på dig, tro på dina drömmar och framför allt lev livet levande på ditt vis och dina villkor.

Tycker du om det du just läst? Tryck då gärna på det lilla hjärtat nedanför eller lämna gärna en kommentar så får fler möjlighet att läsa min blogg.