Aldrig trodde jag att det skulle vara så lätt att få arbete och även starta egen firma när man just flyttat till ett nytt land. Vi hade bott här i ca tre veckor när jag fick erbjudandet att hjälpa till i en liten delikatessaffär här i närheten.

Det var så mysigt och gjorde så att man snabbt kom in i gemenskapen men människor som bodde runt omkring.

 

Vi hade just startat vår uthyrningsverksamhet då med inrikting på uthyrning av semesterbostäder till turister och hade ingen aning om vilket fart det skulle ta. Inte en enda reklamkampanj gjorde vi, utan det hela blev större och större med mun mot mun metoden.

Något som vi trodde skulle ta år, hände helt plötsligt på ett par månader. En enorm erfarenhet som vi lägger till i erfarenhetsbanken.

Att arbeta med människor har ju jag gjort hela mitt liv och brinner verkligen för det. Men det här blev något helt annat, eftersom kundkretsen var från jordens alla hörn så fick vi lära oss att anpassa oss efter deras behov, något som inte alltid var det lättaste. De mest nöjda och tacksamma kunderna hade vi från Belgien och Usa, enormt ödmjuka och tacksamma. Många hade vi som stamgäster som kom tillbaka många gånger.

 

Under dessa år så hade vi faktiskt bara en kund som var den mest uppnästa människa jag någonsin träffat. En svensk överklass dam från "övfre" Östermalm i Stockholm. Hon var så fin av sig så hon visste knappt om hon kunde vara i närheten av vanligt folk. När hon kom och steg ur taxin som min gode vän José körde så tog hon sin fina handväska och sa åt oss att ta hennes bagage på typ 300 väskor och upp till lägenheten där hon väntade, José tittade på mig och jag på honom och så började vi bära, jag kan lova att vi skrattade så vi fick magknip och skakade på huvudet varje gång vi möttes i hissen med alla dessa väskor. Väl uppe i lägenheten och där mitt arbete egentligen börjar med en presentaion av lägenheten och hur allt fungerar, så avbryter hon mig efter bara någon minut och frågar ... - Du Pia, jag vill att du kommer hit om två dagar och byter mina lakan, jag är van att få dem tvättade var tredje dag. Jag visade henne vart hon kunde hitta tvättmaskinen, utan att kommentera hennes fråga och gick därifrån. Vissa människor är helt enkelt svåra att förstå sig på, tack och lov att de är få! Men som mitt barnbarn Polly 6 år säger, - Farmor vet du, det finns dummeljäklar! Tänk så rätt hon har!

 

 Efter förra sommaren när högsäsongen var slut och vi lika så, tog vi ett beslut att dra ner på tempot. Jag mådde inte bra och fick bara medicinera mer och mer dessutom fick Mikael desto mer att göra. Det var ett svårt beslut att ta, eftersom jag själv tycker att det är kul att ha full fart och jobba mycket och allra helst när man får göra det tillsammans med den man älskar och dessutom får massa härlig, bra feedback av gäster och lägenhetsinnehavare.

Vi tog dock beslutet att dra ner verksamheten och gå på den känslan som från början var vår ide och motto att flytta hit ner.. och den ideen var ju att dra ner på tempot och ta det lite lugnare och leva livet levande. De flesta av oss blir ju förr eller senare drabbade av tråkiga saker som gör att man stannar upp och tänker till på vad som är viktigast i livet. Det är dock tråkigt att såndana saker måste hända innan man inser det.

 

Den hösten började vi mer och mer att besöka Portugal som bara ligger 4.5 timmes bilväg härifrån. Vi blev mer och mer förälskade i landet, naturen, maten och människorna men framför allt så hittade vi vårt drömhus. 

Nu är vi snart på väg. Vi räknar dagarna, planerar och möblerar genom fotona vi har på huset. Snart, snart gör vi det på riktigt! Som vi längtar!